Återigen befinner jag mig i huvudstaden. Eller ja, gnagarnas hemstad iallafall. Det vill säga Solna.
Konstigt nog känns det som att komma hem. Som om jag aldrig varit borta. Kanske behöver jag den här staden i små doser då och då. Fast mer troligt är det att jag behöver människorna här uppe i små doser då och då. För här uppe har jag träffat de mest underbara människor och jag saknar dem varje dag när jag inte är här.

Denna vecka så ska jag bara ha 'semester'. Träffa underbara människor, gå och shoppa, sitta på fik och känna mig mystisk och ha långa känslomässiga konversationer med mormor.

Nu mår jag bra. Kanske är en liten bit kvar av mig här uppe.