Ja ni..
Det verkar gå sådär med att komma igång med bloggandet igen. Eller vad säger ni?
Jag får se om lusten kommer till mig eller om jag får avliva bloggandet helt enkelt. 

Imorgon kommer iallafall första antagningsbeskedet för studier i höst. Det gör mig förväntansfull och samtidigt livrädd. Jag vet vad jag hoppas på att det ska meddela mig i morgon, men det är också det som skrämmer mig mest. Hah, hör ni vilken velmaja jag är? Det är hur som helst dags för mig att testa mina egna vingar och flytta hemifrån på riktigt. Inte som det halvhjärtade försök jag gjorde när jag var 16, utan verkligen flytta. Då var jag absolut inte redo för det. Men nu känns det som om jag kan klara av det. Och som min otroligt kloka syster sa; det är alltid jobbigt att flytta. Oavsett vart och hur många gånger man har gjort det tidigare.  Så jag försöker andas och ta livet som det kommer. 

Och imorgon eftermiddag så kommer jag förmodligen veta vart jag kommer att befinna mig de kommande tre åren.