I onsdags var jag äntligen hos läkaren. Resultatet blev medicin och kurator. Känns bra. Detta är nu andra dagen på medicinen och det är skitläskigt. Vet inte om jag inbillar mig eller om jag faktiskt påverkas så här mycket av medicinen redan. Men det är oroskänslor som jag inte haft förut som fyller kroppen och en ångest som ligger och gnager i maggropen. Sen har jag tappat förmågan att ta hand om vardagliga saker. Mitt kök är överflödigt med disk. Så pass att jag har inga rena glas kvar. Min tvättkorg är överfull och jag skulle behöva tvätta men orkar inte göra ansträngningen att gå ner i tvättstugan för att se om någon tvättar just nu. Och till råga på allt så ska jag plugga inför tentan på onsdag. Det känns som jag lever i ett minihelvete just nu. Men det finns inget annat val än att kämpa sig igenom det. Göra det bästa av situationen liksom.

Även om jag bara vill lägga mig ner och sova i sju år. 



EDIT:  Tydligen kan man känna biverkningarna av medicinen redan första eller andra dagen. Så det behöver inte vara inbillning.